”Försvarsmakten, sluta motarbeta reservofficerarna

Idag skriver vår ordförande och förhandlingschef i SVD om reservofficersfrågan, inlägget i sin helhet återges nedan:
https://www.svd.se/forsvarsmakten-sluta-motarbeta-reservofficerarna

Systemet med reservofficerare har funnits sedan slutet av 1800-talet och var en ­bärande stomme i försvaret av Sverige under kalla kriget. Många är de framgångsrika personer som under åren har varit – och fortfarande är – reservofficerare i svenska Försvarsmakten. Statsministrarna Olof Palme och Thorbjörn Fälldin, Säpochefen ­Anders Thornberg, Jacob och Marcus Wallenberg, tidigare försvarsministern Mikael Odenberg och ­biträdande generalsekreteraren i FN Jan Eliasson – för att ­nämna några.

Försvarsmaktens personalbehov varierar över tiden. Vid kris och ofred ökar behovet kraftigt. På soldatnivå fyller då hemvärnspersonal, tidigare värnpliktiga och tidvis anställda soldater upp förbanden. På officersnivå är det reservofficerare som aktiveras.

Om värnplikten var grunden för folkförankringen i samhället, var reservofficeren grunden för densamma i näringslivet och statlig förvaltning – vilket än i dag inte minst speglas av antalet reservofficerare i ledande befattningar på dessa områden.
Sedan en tid tillbaka har det emellertid blivit svårare för reservofficerare att tjänstgöra och verka, trots en mycket tydlig politisk vilja i motsatt riktning.

Under 2016 avsatte Försvarsmakten 150 miljoner kronor under tre år för att öka användningen av reserv­officerare vid förbanden. En i grunden ­mycket bra ambition. Samtidigt har man likväl förbjudit förbanden att ta in reservofficerare för längre tjänstgöring som inte är folkbokförda på förbandsorten – vilket få reservofficerare av naturliga skäl är – för att slippa betala traktamente. Man ger med ena handen och tar med den andra.

Utöver att förbanden hindras av Högkvarteret att ta in sina reservofficerare till tjänstgöring driver Försvarsmakten flera just nu märkliga tvister i Arbetsdomstolen med det till synes enda syftet att för­sämra villkoren för reservofficerarna.
Den kanske märkligaste handlar om att Försvarsmakten envisas med att skicka sina reserv­officerare på utlandstjänstgöring som civila tjänstemän med tjänsteställe i insatsområdet. Detta för att slippa betala traktamenten och ersättningar som man som anställd reservofficer annars har rätt till. Det har lett till den smått bisarra situationen att en reservofficer får traktamente under utbildningen i Sverige eftersom han/hon anses vara på tjänste­resa från sin hemmaort som är exempelvis Kabul i Afghanistan eller Timbukutu i Mali. Samtidigt kan en civil anställning leda till folkrättsliga komplikationer för officerarna i insatsområdet.

Ytterligare en märklig tvist i Arbetsdomstolen är frågan om rätten till löneutfyllnad från den civila statliga arbetsgivaren, vilket finns reglerat i ­centrala statliga kollektivavtal. Tanken med löneutfyllnad inom staten är att den enskilde reservofficeren inte ska förlora ekonomiskt på att tjänstgöra som reserv­officer när han/hon har tjänstgöringsskyldighet. Systemet har under många år fungerat bra, med både statliga och privata arbetsgivare som fyllt ut lönen. Sedan en tid tillbaka har dock flertalet myndigheter stoppat utbetalningarna på inrådan av Arbetsgivarverket (som representerar statliga arbetsgivare, inklusive Försvarsmakten). Verket hävdar att löneutfyllnaden, till skillnad från tidi­gare endast ska betalas ut vid höjd beredskap – det vill säga när Sverige befinner sig i krig. Den tjänstgöring som krävs för att utbilda, öva och utveckla sig i sin befattning omfattas enligt verket inte av löne­utfyllnaden. I praktiken har Arbetsgivarverket därmed avskaffat möjligheten för statligt anställda att få löneutfyllnad när de som reservofficerare genom­för tjänstgöring som de enligt Försvars­makten är skyldiga att genomföra även i fredstid. Detta slår mycket hårt mot möjligheten att både rekry­tera och behålla reservofficerare. Att Försvarsmakten inte förmår Arbetsgivarverket att ändra sin tolkning får ses som synnerligen anmärkningsvärt, särskilt då löneutfyllnad inte belastar Försvarsmaktens budget med en enda krona.

Det finns av goda anledningar inga ”konsult­officerare” som Försvarsmakten kan köpa in till förbanden från bemanningsföretag. Däremot finns duktiga och kompetenta reservofficerare som kan fylla ut officersleden när det krävs. Med återinförd värnplikt kommer det att behövas, men för att systemet återigen ska fungera krävs dock ett förändrat beteende och förhållningssätt mot reservofficerarna. Försvarsmakten måste bli den goda arbetsgivare man säger sig vara.

Att gena i kurvorna är inget alternativ, för till ­syvende och sist behöver Försvarsmakten sina reserv­officerare. Inte på papperet, utan i verklig­heten.

Magnus Konradsson
kapten i reserven, fil mag
förbundsordförande Reservofficersförbundet

Jonas Wiberg
major i reserven, advokat
förhandlingschef Reservofficersförbundet

Officer till transport/logistik befattning i MALI

Allmänt
FN säkerhetsråd beslutade 25 april 2013 att inrätta en FN-ledd insats i Mali, United Nations Multidimensional Integrated Stabilization Mission in Mali, MINUSMA. Insatsen faller under kapitel VII i FN-stadgan med det mandat som därmed följer.
Regeringen beslutade den 12 juni 2014 att ge Försvarsmakten i uppdrag att planera och vidta förberedelser för ett svenskt militärt bidrag till MINUSMA bestående av förbandsdelar till insatsens underrättelseenhet ASIFU (All Sources Information Fusion Unit), nödvändiga stödenheter samt stabsofficerare. Det svenska bidraget ska under normala omständigheter uppgå till 250 personer på plats, men möjlighetet att förstärka till högst 400 personer. Huvuddelen av det svenska bidraget finns grupperade i TIMBUKTU som ligger i norra Mali.
För att stödja de svenska förbandsdelar som finns i Mali är ett NSE upprättat. NSE består av 7 personer och finns grupperat i Malis huvudstad BAMAKO.
Arbetsuppgifter
Ansvarar för godstransporter till, från och i operationsområdet i samråd med ATS. Bokning av godsflyg. Bokning av personaltransporter inom operationsområdet. Ansvarar för passagerarlistor mellan operationsområdet och civil flygplats. Upprättar tullhandlingar. Samordnar förbandsrotationer i samråd med ATS.
Stödjer S1 resebefäl i arbetet med ledighetsflyg, samt hanteringen avseende besök- och tjänsteresenärer.
Genomför egna personaltransporter mellan camp och flygplats. Packar, lastar och transporterar gods i operationsområdet, främst mellan flygplats och camp. Hanterar enskilda rotationer.
Stödjer övrig personal med inom NSE förekommande arbetsuppgifter.
Mycket samarbete med andra nationer och olika FN funktioner sker, varför god social förmåga och kulturell förståelse är mycket viktigt.
Krav
• Officer/reservofficer OR7/OF1-2
• God förmåga att kommunicera på Svenska och Engelska i både tal och skrift
• Körkort lägst klass B
• Någon form av ”movement control” utbildning alternativt utbildning i transportledningstjänst.
• Uppfyller FM krav avseende fysisk status för utlandstjänst(viss dispens kan medges).

Kvalificerande meriter
• Tidigare genomförd väl vitsordat utlandtjänst i transportbefattning
• Arbete med godshantering nationellt och internationellt
• Praktisk erfarenhet från arbete inom tjänstegrenen transporter (civ/mil)
• Kunskaper i Franska

Stor vikt kommer läggas vid personlig lämplighet.

Övrigt
Med anledning av att FMLOG rekryterar mot en pågående insats kommer rekryteringsprocessen att avslutas i förtid, om en kandidat uppfyller ställda krav. Skicka därför in din ansökan så snart som möjligt för att få chansen att bli rekryterad.

Befattningslön: Lön enligt FM avtal
Nivå: OR 7/OF-1
Geografiskt läge: Boden/Bamako
Insatsperiod: Maj – November 2017
Utbildningsperiod: Jan-Apr 2017
Kontaktperson: C NSE Mali06 Kn Mikael Mosten 0505-45 10 00 (växel)

Beslut från Skatteverket angående tjänsteställe

Skatteverket har återigen satt ned foten i fråga om var reservofficerare bedöms ha sitt tjänsteställe. Försvarsmakten begärde i somras, för andra gången på mindre än 6 månader, att Skatteverket skulle ompröva bestämmelserna om att en reservofficer alltid anses ha sitt tjänsteställe i bostaden. Men nu svarar alltså Skatteverket – och lämnar samma tydliga svar som tidigare. 
I beslutet står bl.a. följande: ”Skatteverket anser att samtliga reservofficerare, både de som anställs som reservofficerare i grundanställning eller i någon annan anställningsform men ändå i egenskap av reservofficer, anses ha sitt tjänsteställe i bostaden.”
– Ett väntat svar. Lydelsen i Inkomstskattelagens (1999:1229) 12 kap 8§ är tydlig och går inte att misstolka, säger Reservofficerarnas chefsförhandlare Jonas Wiberg.
– Som reservofficer ska Försvarsmakten stå för resa och boende när du är inne och tjänstgör. Många av våra medlemmar går back ekonomiskt när de är inne och tjänstgör och att de då själva skulle stå för exempelvis både boende och resa till förbandsorten är inte rimligt, enligt Wiberg.
– Förhoppningsvis kan Försvarsmakten nu börja fokusera på att förbättra villkoren för sina anställda. Deras agerande hittills har dock rimmat illa med ambitionen att vara en attraktiv arbetsgivare, avslutar Wiberg.

Reservofficerarna följer utvecklingen noga

Försvarsmakten har idag sagt upp de centrala avtalen ÖVA och Rörlighetsavtalet. Avtal som även påverkar dig om reservofficer. 
 – Försvarsmaktens agerande är olyckligt och kommer få negativa följder för myndighetens anställda. Villkoren för de anställda – oavsett om du är soldat, reservofficer eller yrkesofficer – urholkas och i slutändan leder det till att Försvarsmakten får ännu svårare att rekrytera och behålla sin personal. Detta i ett läge när personalförsörjningen redan är mycket ansträngd, säger Reservofficerarnas förbundsordförande Magnus Konradsson i en kommentar.
Exakt hur de uppsagda avtalen kommer påverka dig som är reservofficer är ännu för tidigt att säga. Förbundet kommer i närtid att gå igenom och analysera följderna för dig som reservofficer. 
På Officersförbundets hemsida finner du aktuell information kring de övergripande följderna av de uppsagda avtalen officersforbundet.se

Ny kanslichef och ombudsman

1 oktober kommer Oscar Karlflo börja som ny kanslichef och ombudsman på kansliet. Vi välkomnar Oscar till Reservofficerarna och tror att han på ett mycket positivt sätt kommer driva RO och försvarfrågorna framåt!

Officer med ekonomibakgrund
sökes för utlandsuppdrag

Budgetofficer  OF-2/3, EUTM-RCA.

Sverige planerar delta i en EU-ledd utbildningsinsats i den Centralafrikanska Republiken (RCA), EU Training Mission in RCA (EUTM-RCA). Till insatsen hör ett Mission Headquarter beläget i Bangui i RCA, där Sverige ska bemanna 1-3 stabsbefattningar.

 

Befattning 2:

–          Ekonomi-officer vid MHQ EUTM-RCA

Behörighetskrav:

–          Officer nivå OF-2/3

 

Kravspecifikation:

Skall:

–          Ha adekvat utbildning och praktisk erfarenhet  av ekonomiarbete vid större företag/myndighet avseende budgetering och uppföljning

–          Mycket goda engelskakunskaper

 

Meriterande:

–          Kunskaper i franska

–          Tidigare tjänstgöring vid internationell insats i multinationell stab.

 

Huvudsakliga arbetsuppgifter:

–          Sköta det löpande arbetet med budgetering och uppföljning

–          Stabsarbete inom MHQ

Tillträde, placering och tjänstgöringslängd:

–          Alt 1: Utbildning: 2016-09-12 – 09-30
Utlandstjänstgöring: 2016-10-03 – 2017-04-09

–          Alt 2: Utbildning: 2017-02-27 – 03-17
Utlandstjänstgöring: 2017-03-27 – 2017-10-15

 

Villkor:

–          Enligt Insatsavtal

Läs mer på forsvarsmakten.se.

AEA har kortast väntan på ersättning

Akademikernas A-kassa, AEA, har den kortaste väntetiden från arbetslöshet till utbetalad ersättning.

Det visar siffror från IAF, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Statistiken från IAF visar att AEA, tillsammans med en till A-kassa, har den kortaste väntetiden. Medianen för alla A-kassor är sex veckor och hos AEA är väntetiden endast fyra veckor. De A-kassor som har längst väntetid har åtta veckor.

– Vi vet hur otroligt viktigt det är för den enskilde att snabbt få sina pengar. Det handlar förstås om privatekonomin men också om arbetssökandet. Vi vet att det är först när man har koll på sin ekonomiska situation som man kan lägga fullt fokus på att söka ett nytt jobb, säger Annika Stenberg, kommunikationschef på AEA.

Medlemmar i Sacoförbund har rätt att söka medlemskap i AEA.

Jenny Harlin

Lägre lön och ingen löneutveckling

Av 3396 reservofficerare fick 144 förändrad lön förra året. Resten fick löneutveckling noll.

Reservofficerarna måste ju ha kommit överens om denna lön och varit tillfreds med den, annars skulle de ju inte komma in och tjänstgöra, säger Ulf Olsson, Försvarsmaktens förhandlingschef.

Förbundet Reservofficerarna har gått igenom Försvarsmaktens uppgifter över reservofficerares lön över tid. För varje anställningsnummer finns en lön (en person kan ha flera anställningsnummer i Försvarsmaktens register) kopplad. Av 3396 anställningsnummer för reservofficerare kan man notera att mellan 2014 och 2015 har enbart 144 haft någon löneförändring – överhuvudtaget.

Varför ser siffrorna ut som de gör?

Vid varje tjänstgöringstillfälle så kommer man överens om tjänstgöringsplan och lön. Reservofficerarna måste ju ha kommit överens om denna lön och varit tillfreds med den, annars skulle de ju inte komma in och tjänstgöra, säger Ulf Olsson, förhandlingschef på Försvarsmaktens personalstab.

– Men det är ju så många anställningsnummer som inte haft någon löneförändring alls?

De kanske inte har tjänstgjort så mycket, eller tjänstgjort som något annat än i sin krigsbefattning. För att se vad det beror på måste man se till individen och befattningen, och det ser jag inga skäl till att göra för närvarande.

Den genomsnittliga löneutvecklingen inom staten har legat på 2,2- 2,9 procent om året, de senaste fem åren. Enbart två förband har höjt sina reservofficerares genomsnittslöner med mer än 1 procent. Under våren ska Försvarsmakten göra en lönekartläggning som skulle kunna ge underlag för att analysera eventuella skillnader i lön även för K- och T-personal.

Jag ser inget skäl till att göra det. Lönekartläggningen är till för att kartlägga eventuella skillnader i lön mellan män och kvinnor, säger Ulf Olsson.

År 2014 var genomsnittliga månadslönen 38 500 kronor för officerare, och 30 900 kronor för specialistofficerare, enligt Statistiska Central- byrån. Genomsnittslönen för reserv- officerare var samma år 25 468 kronor i månaden. Men Ulf Olsson anser att det inte går att dra några slutsatser genom att titta på genomsnittslöner.Man måste istället se på individer och befattningar, menar han.

Vore det inte intressant att se om det finns löneskillnader?

Jag ser inte behovet. Jag ser inget alarmerande i det här. Jag vet inte om det är ett problem, för jag uppfattar det som att de reservofficerare som vi behöver kommer in.

Magnus Konradsson, ordförande i Förbundet Reservofficerarna, anser att siffrorna indikerar att den individuella lönesättningen för reservofficerare inte fungerar.– Jag tror inte alls att landets reserv- officerare är tillfreds med en löneutveckling på noll procent. Jag tror inte att någon officer väljer yrket för att de tycker att pengar är viktigast i livet. Men lönesättning ska skötas på ett seriöst och professionellt sätt, och här finns det tydliga brister, säger han.

Jenny Harlin

Ordförande för SFRO, Peter Thomsson har ordet

Ett reaktiverat reservofficerssystem kan ta oss tillbaka till framtiden

I ett debattinlägg i Reservofficeren i fjol skriver Manne KA Koerfer om hur Försvarsmakten fyller sina vakanser med reservofficerare ur de äldre kurserna. Något annat går för marinen knappast att göra eftersom det inte utbildats nya reservofficerare för den sedan 2007. Jag är själv en av de reservofficerare Manne refererar till, en av de ur de äldre kurserna som efter en lång tids bortavaro haft den stora förmånen att få komma tillbaka till marinen, tack vare en försvarspositiv arbetsgivare och en exceptionellt aktiv militär chef.

Genom detta har jag inte bara varit övat i befattning utan även fått möjlighet att utgöra en del i den ordinarie verksamheten. Min chef har genom en medveten ambition för sin personal även sett till att ”hans” reservofficerare har fått utvecklas militärt i karriären, ofta i synergi med deras civila karriärer. I gengäld har han fått en skara synnerligen engagerade och aktiva officerare som svarar upp på varje kallelse, även de som gäller tjänstgöringar i andra delar av Försvarsmakten, nationellt som internationellt. När tjänstgöringen dessutom sker efter en plan med god framförhållning, är det enklare för den civila arbetsgivaren som också kan förstå att tjänstgöringen är viktig och utvecklande.

En sådan situation borde givetvis alla åtnjuta, både i sin civila och militära karriär. Verkligheten är dock ofta en annan och länge har behandlingen av reserv- officerarna varit njugg, ofta med hänvisning till andra, mer pressande problem. Så har man ofta enögt resonerat utan att inse att reservofficerssystemet är en omistlig del av lösningen på många av myndighetens problem. Därför hoppas jag att Försvarsmakten nu tar de steg och mått för att väcka reservofficerskåren ur sin törnrosasömn som aviserades i november.

Det vore ett mycket gott tecken på insikt om det betydande värdet hos den vilande tillgång landets engagerade reservare utgör. Dessutom är det både tidsoch kostnadseffektivt. Det skulle tveklöst ge en del avden numerära förstärkning som Försvarsmakten är i skriande behov av. Likväl tror jag att en lika viktig del är den kompetensmässiga förstärkningen som reservofficerarna utgör, som var viktig i det gamla värnpliktsförsvaret och som är än viktigare i det nya försvaret, alldeles oavsett om någon eventuell ny form av värnplikt.

En reaktivering kommer dock inte att räcka hela vägen fram, antalet lämpliga individer är för litet. Nya reservofficerare måste utbildas. Tillförs inte yngre reservofficerare kommer systemet snart att dra luft. Just därför vore det extra glädjande om Försvarsmakten genom att reaktivera sina befintliga reservofficerare också återvinner kunskapen om reservister; hur de på bästa sätt rekryteras, utbildas och vidareutvecklas. Jag tror och hoppas att det mer än hundraåriga reservofficerssystemet i flottan genom detta kommer tillbaka till framtiden.

Peter Thomsson, ordförande SFRO.

150 miljoner kronor öronmärks: reservare ska förstärka förbanden

50 miljoner om året under tre år har Försvarsmakten avdelat för att framgent använda reservofficerare i den vardagliga produktionen. –Det kommer att behövas om vi ska lyckas med uppdraget, säger ÖB Micael Bydén.

En stor del av krigsförbanden består av tidvis tjänstgörande personal. Vakansläget bland reservofficerare är stort och något som personalansvariga på förbanden arbetar med att lösa. Nu avdelar Försvarsmakten 150 miljoner kronor, uppdelade på tre år, för att förbanden ska kunna anlita reservofficerare även i andra befattningar än i den egna krigsbefattningen.

– Reservofficerare är en grundbult för vår krigsorganisation. Men vi har redan nu identifierat att reservofficerare i någon nivå kommer att behövas i dagligdags produktion, i en rad olika befattningar. Eftersom du är utbildad och kan bestrida en krigsbefattning, så kan du också gå in och stödja i produktionen. Och det kommer att behövas om vi ska lyckas med uppdraget, säger ÖB, general Micael Bydén.

Förbanden planerar detaljerna

Pengarna ska delas av förbanden, och omfattningen av satsningen blir tydligare när den årliga verksamheten detaljplaneras vid förbanden. Magnus Konradsson, Förbundet Reservofficerarnas ordförande, tycker att det är bra om reservofficerare kan stödja Försvarsmakten så att organisationen får personalförstärkning.

– Om grundorganisationen behöver förstärkning behövs just militär personal. Då går det ju inte att ringa ett bemanningsföretag och beställa konsulter, utan det är vi reservofficerare som kan rycka in, konstaterar han.

Viktigt med likvärdiga villkor

Samtidigt betonar Magnus Konradsson vikten av att reservofficerare garanteras likvärdiga villkor som yrkesofficerare. Hittills har Försvarsmaktens personalstab hävdat att kollektivavtalet för reservofficerare enbart gäller i krigsbefattningen. I all annan tjänstgöring ska bostaden inte räknas som tjänsteställe, menar PERSS. Det medför att reservofficeren går miste om ersättning för bland annat resor och dubbelt boende.

–Avtalet bör gälla all tjänstgöring, oavsett var reservofficeren tjänstgör. Om det blir för dyrt för den enskilde att tjänstgöra, riskerar ju Försvarsmakten att stå utan personal, säger Magnus Konradsson, som hoppas hitta en förhandlingslösning med personalstaben.

– Det är viktigt att få ordning på detta. Försvarsmakten måste kunna lösa sin uppgift, och för det behövs personalen, säger han.

Jenny Harlin