Officer med ekonomibakgrund
sökes för utalndsuppdrag

Budgetofficer  OF-2/3, EUTM-RCA.

Sverige planerar delta i en EU-ledd utbildningsinsats i den Centralafrikanska Republiken (RCA), EU Training Mission in RCA (EUTM-RCA). Till insatsen hör ett Mission Headquarter beläget i Bangui i RCA, där Sverige ska bemanna 1-3 stabsbefattningar.

 

Befattning 2:

–          Ekonomi-officer vid MHQ EUTM-RCA

Behörighetskrav:

–          Officer nivå OF-2/3

 

Kravspecifikation:

Skall:

–          Ha adekvat utbildning och praktisk erfarenhet  av ekonomiarbete vid större företag/myndighet avseende budgetering och uppföljning

–          Mycket goda engelskakunskaper

 

Meriterande:

–          Kunskaper i franska

–          Tidigare tjänstgöring vid internationell insats i multinationell stab.

 

Huvudsakliga arbetsuppgifter:

–          Sköta det löpande arbetet med budgetering och uppföljning

–          Stabsarbete inom MHQ

Tillträde, placering och tjänstgöringslängd:

–          Alt 1: Utbildning: 2016-09-12 – 09-30
Utlandstjänstgöring: 2016-10-03 – 2017-04-09

–          Alt 2: Utbildning: 2017-02-27 – 03-17
Utlandstjänstgöring: 2017-03-27 – 2017-10-15

 

Villkor:

–          Enligt Insatsavtal

Läs mer på forsvarsmakten.se.

AEA har kortast väntan på ersättning

Akademikernas A-kassa, AEA, har den kortaste väntetiden från arbetslöshet till utbetalad ersättning.

Det visar siffror från IAF, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Statistiken från IAF visar att AEA, tillsammans med en till A-kassa, har den kortaste väntetiden. Medianen för alla A-kassor är sex veckor och hos AEA är väntetiden endast fyra veckor. De A-kassor som har längst väntetid har åtta veckor.

– Vi vet hur otroligt viktigt det är för den enskilde att snabbt få sina pengar. Det handlar förstås om privatekonomin men också om arbetssökandet. Vi vet att det är först när man har koll på sin ekonomiska situation som man kan lägga fullt fokus på att söka ett nytt jobb, säger Annika Stenberg, kommunikationschef på AEA.

Medlemmar i Sacoförbund har rätt att söka medlemskap i AEA.

Jenny Harlin

Lägre lön och ingen löneutveckling

Av 3396 reservofficerare fick 144 förändrad lön förra året. Resten fick löneutveckling noll.

Reservofficerarna måste ju ha kommit överens om denna lön och varit tillfreds med den, annars skulle de ju inte komma in och tjänstgöra, säger Ulf Olsson, Försvarsmaktens förhandlingschef.

Förbundet Reservofficerarna har gått igenom Försvarsmaktens uppgifter över reservofficerares lön över tid. För varje anställningsnummer finns en lön (en person kan ha flera anställningsnummer i Försvarsmaktens register) kopplad. Av 3396 anställningsnummer för reservofficerare kan man notera att mellan 2014 och 2015 har enbart 144 haft någon löneförändring – överhuvudtaget.

Varför ser siffrorna ut som de gör?

Vid varje tjänstgöringstillfälle så kommer man överens om tjänstgöringsplan och lön. Reservofficerarna måste ju ha kommit överens om denna lön och varit tillfreds med den, annars skulle de ju inte komma in och tjänstgöra, säger Ulf Olsson, förhandlingschef på Försvarsmaktens personalstab.

– Men det är ju så många anställningsnummer som inte haft någon löneförändring alls?

De kanske inte har tjänstgjort så mycket, eller tjänstgjort som något annat än i sin krigsbefattning. För att se vad det beror på måste man se till individen och befattningen, och det ser jag inga skäl till att göra för närvarande.

Den genomsnittliga löneutvecklingen inom staten har legat på 2,2- 2,9 procent om året, de senaste fem åren. Enbart två förband har höjt sina reservofficerares genomsnittslöner med mer än 1 procent. Under våren ska Försvarsmakten göra en lönekartläggning som skulle kunna ge underlag för att analysera eventuella skillnader i lön även för K- och T-personal.

Jag ser inget skäl till att göra det. Lönekartläggningen är till för att kartlägga eventuella skillnader i lön mellan män och kvinnor, säger Ulf Olsson.

År 2014 var genomsnittliga månadslönen 38 500 kronor för officerare, och 30 900 kronor för specialistofficerare, enligt Statistiska Central- byrån. Genomsnittslönen för reserv- officerare var samma år 25 468 kronor i månaden. Men Ulf Olsson anser att det inte går att dra några slutsatser genom att titta på genomsnittslöner.Man måste istället se på individer och befattningar, menar han.

Vore det inte intressant att se om det finns löneskillnader?

Jag ser inte behovet. Jag ser inget alarmerande i det här. Jag vet inte om det är ett problem, för jag uppfattar det som att de reservofficerare som vi behöver kommer in.

Magnus Konradsson, ordförande i Förbundet Reservofficerarna, anser att siffrorna indikerar att den individuella lönesättningen för reservofficerare inte fungerar.– Jag tror inte alls att landets reserv- officerare är tillfreds med en löneutveckling på noll procent. Jag tror inte att någon officer väljer yrket för att de tycker att pengar är viktigast i livet. Men lönesättning ska skötas på ett seriöst och professionellt sätt, och här finns det tydliga brister, säger han.

Jenny Harlin

Ordförande för SFRO, Peter Thomsson har ordet

Ett reaktiverat reservofficerssystem kan ta oss tillbaka till framtiden

I ett debattinlägg i Reservofficeren i fjol skriver Manne KA Koerfer om hur Försvarsmakten fyller sina vakanser med reservofficerare ur de äldre kurserna. Något annat går för marinen knappast att göra eftersom det inte utbildats nya reservofficerare för den sedan 2007. Jag är själv en av de reservofficerare Manne refererar till, en av de ur de äldre kurserna som efter en lång tids bortavaro haft den stora förmånen att få komma tillbaka till marinen, tack vare en försvarspositiv arbetsgivare och en exceptionellt aktiv militär chef.

Genom detta har jag inte bara varit övat i befattning utan även fått möjlighet att utgöra en del i den ordinarie verksamheten. Min chef har genom en medveten ambition för sin personal även sett till att ”hans” reservofficerare har fått utvecklas militärt i karriären, ofta i synergi med deras civila karriärer. I gengäld har han fått en skara synnerligen engagerade och aktiva officerare som svarar upp på varje kallelse, även de som gäller tjänstgöringar i andra delar av Försvarsmakten, nationellt som internationellt. När tjänstgöringen dessutom sker efter en plan med god framförhållning, är det enklare för den civila arbetsgivaren som också kan förstå att tjänstgöringen är viktig och utvecklande.

En sådan situation borde givetvis alla åtnjuta, både i sin civila och militära karriär. Verkligheten är dock ofta en annan och länge har behandlingen av reserv- officerarna varit njugg, ofta med hänvisning till andra, mer pressande problem. Så har man ofta enögt resonerat utan att inse att reservofficerssystemet är en omistlig del av lösningen på många av myndighetens problem. Därför hoppas jag att Försvarsmakten nu tar de steg och mått för att väcka reservofficerskåren ur sin törnrosasömn som aviserades i november.

Det vore ett mycket gott tecken på insikt om det betydande värdet hos den vilande tillgång landets engagerade reservare utgör. Dessutom är det både tidsoch kostnadseffektivt. Det skulle tveklöst ge en del avden numerära förstärkning som Försvarsmakten är i skriande behov av. Likväl tror jag att en lika viktig del är den kompetensmässiga förstärkningen som reservofficerarna utgör, som var viktig i det gamla värnpliktsförsvaret och som är än viktigare i det nya försvaret, alldeles oavsett om någon eventuell ny form av värnplikt.

En reaktivering kommer dock inte att räcka hela vägen fram, antalet lämpliga individer är för litet. Nya reservofficerare måste utbildas. Tillförs inte yngre reservofficerare kommer systemet snart att dra luft. Just därför vore det extra glädjande om Försvarsmakten genom att reaktivera sina befintliga reservofficerare också återvinner kunskapen om reservister; hur de på bästa sätt rekryteras, utbildas och vidareutvecklas. Jag tror och hoppas att det mer än hundraåriga reservofficerssystemet i flottan genom detta kommer tillbaka till framtiden.

Peter Thomsson, ordförande SFRO.

150 miljoner kronor öronmärks: reservare ska förstärka förbanden

50 miljoner om året under tre år har Försvarsmakten avdelat för att framgent använda reservofficerare i den vardagliga produktionen. –Det kommer att behövas om vi ska lyckas med uppdraget, säger ÖB Micael Bydén.

En stor del av krigsförbanden består av tidvis tjänstgörande personal. Vakansläget bland reservofficerare är stort och något som personalansvariga på förbanden arbetar med att lösa. Nu avdelar Försvarsmakten 150 miljoner kronor, uppdelade på tre år, för att förbanden ska kunna anlita reservofficerare även i andra befattningar än i den egna krigsbefattningen.

– Reservofficerare är en grundbult för vår krigsorganisation. Men vi har redan nu identifierat att reservofficerare i någon nivå kommer att behövas i dagligdags produktion, i en rad olika befattningar. Eftersom du är utbildad och kan bestrida en krigsbefattning, så kan du också gå in och stödja i produktionen. Och det kommer att behövas om vi ska lyckas med uppdraget, säger ÖB, general Micael Bydén.

Förbanden planerar detaljerna

Pengarna ska delas av förbanden, och omfattningen av satsningen blir tydligare när den årliga verksamheten detaljplaneras vid förbanden. Magnus Konradsson, Förbundet Reservofficerarnas ordförande, tycker att det är bra om reservofficerare kan stödja Försvarsmakten så att organisationen får personalförstärkning.

– Om grundorganisationen behöver förstärkning behövs just militär personal. Då går det ju inte att ringa ett bemanningsföretag och beställa konsulter, utan det är vi reservofficerare som kan rycka in, konstaterar han.

Viktigt med likvärdiga villkor

Samtidigt betonar Magnus Konradsson vikten av att reservofficerare garanteras likvärdiga villkor som yrkesofficerare. Hittills har Försvarsmaktens personalstab hävdat att kollektivavtalet för reservofficerare enbart gäller i krigsbefattningen. I all annan tjänstgöring ska bostaden inte räknas som tjänsteställe, menar PERSS. Det medför att reservofficeren går miste om ersättning för bland annat resor och dubbelt boende.

–Avtalet bör gälla all tjänstgöring, oavsett var reservofficeren tjänstgör. Om det blir för dyrt för den enskilde att tjänstgöra, riskerar ju Försvarsmakten att stå utan personal, säger Magnus Konradsson, som hoppas hitta en förhandlingslösning med personalstaben.

– Det är viktigt att få ordning på detta. Försvarsmakten måste kunna lösa sin uppgift, och för det behövs personalen, säger han.

Jenny Harlin

Förbundet Reservofficerarna söker
en kanslichef/ombudsman

Förbundet Reservofficerarna är ett fackförbund och intresseorganisation för Sveriges reservofficerare. Förbundet har cirka 2300 medlemmar och är anslutet till Saco.

Vi söker nu en förhandlande kanslichef till förbundskansliet i centrala Stockholm.

Som kanslichef arbetar du med information och påverkansarbete, med förhandlingar och rådgivning. Du företräder vårt förbund i  olika sammanhang som berör reservofficerare, bland annat vid centrala arbetsgivarkontakter. Du företräder förstås våra medlemmar i olika anställningsfrågor. Fokus i arbetet är att se till att kollektivavtalet efterlevs och tillsammans med vår chefsförhandlare hantera de frågor som kräver åtgärder.

En huvuduppgift är att arbeta med information i förbundets tidning och sociala medier.

Kanslichefen fungerar som Förbundsstyrelsens sekreterare och är administrativt ansvarig för verksamheten.

Du kommer att delta i och driva Förbundets arbete med personalförsörjnings-, utbildnings- och rekryteringsfrågor, vilket syftar till att Försvarsmakten får ett långsiktigt hållbart system för att rekrytera, utbilda och behålla reservofficerare.

Arbetet som kanslichef/ombudsman är mycket självständigt, utvecklande och varierande.

Vi söker dig som har ett försvarspolitiskt engagemang och har god förmåga att driva frågor och förhandla. Du har kunskap om villkoren på svensk arbetsmarknad. Du har god social förmåga och är bra på att bygga nätverk.

Erfarenhet som kommunikatör/redaktör är meriterande, liksom kännedom om Försvarsmakten.

Lön: Individuell lön enligt kollektivavtal (IDEA).

Arbetstid: Heltid, men kan diskuteras. Arbetstid kan vara även kvällar och helger.

Tillträde: 1 september.

Sista ansökningsdag: 31 juli 2016.

Arbetsort: Gamla Stan, Stockholm.

Kontakta ordförande Magnus Konradsson via mejl eller telefon 070-5521678. Skicka din ansökan till kansli@reservofficerarna.se.

Förbundsordförande Magnus Konradsson har ordet

Vi har ett gemensamt ansvar att få försvaret att fungera

Det händer mycket nu. Mycket i omvärlden, som inte alls är betryggande. Och mycket i Försvarsmakten, där utvecklingen på vissa håll känns bättre än förut. Utmaningar saknas inte, resurserna är begränsade. Men attityden är en annan, mer lösningsorienterad. Mer fokuserad på att lösa uppgiften, på att få effekt och förmåga. Där kommer vi reservofficerare in.

Under alltför många år har reservofficerare varit en närmast bortglömd grupp i Försvarsmakten. Så är det inte längre. Förbanden skriker efter reservofficerare med rätt kompetens. Pengar öronmärks till utbildning och till löner. Konkreta beslut fattas för att krigsplacera, kompetensutveckla, nyutbilda. Man går från ord till handling. Det är efterlängtat, och det är bra.

Försvarsmakten ska leverera det politiken har beställt. Så är reglerna i en fungerande demokrati, och i det här fallet har riksdagen beslutat om en inriktningsproposition som tydligt kräver ökad krigsduglighet och samövad personal. Pengar avdelas för övningar, organisationen fastställs och planer skissas upp. Gott så.

Men utan personal är det svårt att genomföra beställda övningar. På yrkesofficerssidan väntas brist när stora kullar går i pension om något år. I reservofficersgruppen (vad ÖB kallar grundbulten för krigsorganisationen) är bristen på personal med rätt kompetens närmast akut. Utan personal finns risk att övningsverksamheten inte kan genomföras enligt plan, vilket i sin tur försvårar genomförandet av inriktningspropositionen.

Våra tvister med Försvarsmakten handlar om rättvisa och om att göra det möjligt för reservofficerare att tjänstgöra. Vi vill att reservofficerare ska ha lika villkor som yrkeskollegorna, varken sämre eller bättre. Vi vill att lönesättningen för reservofficerare ska fungera. Och vi vill att reservofficerare ska få samma ersättning som yrkeskollegor vid utlandstjänst. Tyvärr är det inte så ännu. Om kvinnliga officerare hade särbehandlats på samma sätt som reservofficerare hade varningsklockorna dånat. Inte konstigt då om reservofficerare tackar nej till tjänstgöring – och det gynnar inte försvarsförmågan. Försvarsmaktens behov av reservofficerare överstiger vida tillgången. I ett sådant läge borde man söka alla möjliga sätt för att behålla sin personal. Det inkluderar att hitta en förhandlingslösning på tvister, eller åtminstone försöka. Jag har sagt det förut, och säger det igen: Förbundets hand är utsträckt – jag hoppas att Försvarsmaktens förhandlingschef tar den.

Vi har alla och envar ansvar att se till att Försvarsmakten fungerar – inte bara ÖB eller statsrådet. I en orolig tid bör vi hjälpas åt att hitta möjligheter, inte bygga hinder. Även om problem ännu finns kvar, är Försvarsmakten nu på rätt väg när det gäller reservofficerare. Tecken finns på att ännu fler kloka beslut kommer att fattas, med verksamhetens bästa för ögonen. Låt oss riva de sista hindren. Tillsammans.

Förbundsordförande Magnus Konradsson

Erbjudande till dig som medlem hos Reservofficerarna

Ditt medlemskap hos oss kan göra stor skillnad för din privatekonomi

Med stor sannolikhet har du en stor del av dina bankaffärer i en och samma bank, vilket naturligtvis är bekvämt och ger dig vissa rabatter. Men har du tänkt på att du kan spara en hel del pengar på att då och då se över din ekonomi? Som medlem i Reservofficerarna har du en hel del exklusiva förmåner hos Danske Bank. Bland annat erbjuds du en extra ränterabatt.

Läs mer om ditt erbjudande här: danskebank.se/reservofficerarna

 

Nytt amorteringskrav – hur påverkar det dig?

Kravet på amortering av bolån har diskuterats länge, men nu är beslutet taget. Från den 1 juni blev det obligatoriskt att amortera nya bolån. Därför är det en bra idé att se över din egen belåning.

Varför införs amorteringskravet?
En sprickande bostadsbubbla kan få allvarliga konsekvenser för svensk ekonomi och därför införs nu denna lag. I korthet innebär den att nya bolån måste amorteras med minst 2 % per år, ner till 70 % av bostadens värde. När lånet är mellan 50 och 70 % av bostadens värde blir amorteringskravet minst 1 % per år.

Varför är det så viktigt att amortera?
Syftet med detta tak är att skapa en stabilitet för dig över tid. Genom att sänka belåningsgraden och dina räntekostnader kan du känna dig tryggare vid bland annat arbetslöshet, sjukdom och övergång från arbete till pension.

Du som vill se över dina bolån
Danske Bank har riktigt konkurrenskraftiga priser och för dig som medlem i Reservofficerarna gäller en ränta från låga 1, 29%. Du har dessutom fler medlemsförmåner att ta del av. Läs mer om dem och ditt bolåneerbjudande på www.danskebank.se/reservofficerarna

Läs mer om amorteringskraven här: danskebank.se/amorteringskrav

Sjöofficerssällskapet
söker ny mässdirektör

Sjöofficerssällskapet söker ny Mässdirektör
Sjöofficerssällskapets nuvarande Mässdirektör Henrik Bergman har efter sex år i befattningen bestämt sig för att sluta.Är du vår nya MässD? En person som är van vid administrativt arbete, serviceinriktad, social, idérik och positiv till utmaningar, sök då denna tjänst.
Du kommer att vara ”spindeln i nätet” mellan medlemmar och direktion. Du handhar administration, medlemsansökningar, verksamhetsplanering inklusive genomförande, utarbetning av budget samt rapportering och föredragande till direktionen.
Tjänsterum på Drottning Victorias Örlogshem, Teatergatan 3 i Stockholm.
Tjänsten är en halvtidstjänst med lön enligt överenskommelse.

 
Låter detta intressant skicka då in ansökan till henrik.bergman@soss.se senast den 31 maj 2016.