Ordförande för SFRO, Peter Thomsson har ordet

Ett reaktiverat reservofficerssystem kan ta oss tillbaka till framtiden

I ett debattinlägg i Reservofficeren i fjol skriver Manne KA Koerfer om hur Försvarsmakten fyller sina vakanser med reservofficerare ur de äldre kurserna. Något annat går för marinen knappast att göra eftersom det inte utbildats nya reservofficerare för den sedan 2007. Jag är själv en av de reservofficerare Manne refererar till, en av de ur de äldre kurserna som efter en lång tids bortavaro haft den stora förmånen att få komma tillbaka till marinen, tack vare en försvarspositiv arbetsgivare och en exceptionellt aktiv militär chef.

Genom detta har jag inte bara varit övat i befattning utan även fått möjlighet att utgöra en del i den ordinarie verksamheten. Min chef har genom en medveten ambition för sin personal även sett till att ”hans” reservofficerare har fått utvecklas militärt i karriären, ofta i synergi med deras civila karriärer. I gengäld har han fått en skara synnerligen engagerade och aktiva officerare som svarar upp på varje kallelse, även de som gäller tjänstgöringar i andra delar av Försvarsmakten, nationellt som internationellt. När tjänstgöringen dessutom sker efter en plan med god framförhållning, är det enklare för den civila arbetsgivaren som också kan förstå att tjänstgöringen är viktig och utvecklande.

En sådan situation borde givetvis alla åtnjuta, både i sin civila och militära karriär. Verkligheten är dock ofta en annan och länge har behandlingen av reserv- officerarna varit njugg, ofta med hänvisning till andra, mer pressande problem. Så har man ofta enögt resonerat utan att inse att reservofficerssystemet är en omistlig del av lösningen på många av myndighetens problem. Därför hoppas jag att Försvarsmakten nu tar de steg och mått för att väcka reservofficerskåren ur sin törnrosasömn som aviserades i november.

Det vore ett mycket gott tecken på insikt om det betydande värdet hos den vilande tillgång landets engagerade reservare utgör. Dessutom är det både tidsoch kostnadseffektivt. Det skulle tveklöst ge en del avden numerära förstärkning som Försvarsmakten är i skriande behov av. Likväl tror jag att en lika viktig del är den kompetensmässiga förstärkningen som reservofficerarna utgör, som var viktig i det gamla värnpliktsförsvaret och som är än viktigare i det nya försvaret, alldeles oavsett om någon eventuell ny form av värnplikt.

En reaktivering kommer dock inte att räcka hela vägen fram, antalet lämpliga individer är för litet. Nya reservofficerare måste utbildas. Tillförs inte yngre reservofficerare kommer systemet snart att dra luft. Just därför vore det extra glädjande om Försvarsmakten genom att reaktivera sina befintliga reservofficerare också återvinner kunskapen om reservister; hur de på bästa sätt rekryteras, utbildas och vidareutvecklas. Jag tror och hoppas att det mer än hundraåriga reservofficerssystemet i flottan genom detta kommer tillbaka till framtiden.

Peter Thomsson, ordförande SFRO.

150 miljoner kronor öronmärks: reservare ska förstärka förbanden

50 miljoner om året under tre år har Försvarsmakten avdelat för att framgent använda reservofficerare i den vardagliga produktionen. –Det kommer att behövas om vi ska lyckas med uppdraget, säger ÖB Micael Bydén.

En stor del av krigsförbanden består av tidvis tjänstgörande personal. Vakansläget bland reservofficerare är stort och något som personalansvariga på förbanden arbetar med att lösa. Nu avdelar Försvarsmakten 150 miljoner kronor, uppdelade på tre år, för att förbanden ska kunna anlita reservofficerare även i andra befattningar än i den egna krigsbefattningen.

– Reservofficerare är en grundbult för vår krigsorganisation. Men vi har redan nu identifierat att reservofficerare i någon nivå kommer att behövas i dagligdags produktion, i en rad olika befattningar. Eftersom du är utbildad och kan bestrida en krigsbefattning, så kan du också gå in och stödja i produktionen. Och det kommer att behövas om vi ska lyckas med uppdraget, säger ÖB, general Micael Bydén.

Förbanden planerar detaljerna

Pengarna ska delas av förbanden, och omfattningen av satsningen blir tydligare när den årliga verksamheten detaljplaneras vid förbanden. Magnus Konradsson, Förbundet Reservofficerarnas ordförande, tycker att det är bra om reservofficerare kan stödja Försvarsmakten så att organisationen får personalförstärkning.

– Om grundorganisationen behöver förstärkning behövs just militär personal. Då går det ju inte att ringa ett bemanningsföretag och beställa konsulter, utan det är vi reservofficerare som kan rycka in, konstaterar han.

Viktigt med likvärdiga villkor

Samtidigt betonar Magnus Konradsson vikten av att reservofficerare garanteras likvärdiga villkor som yrkesofficerare. Hittills har Försvarsmaktens personalstab hävdat att kollektivavtalet för reservofficerare enbart gäller i krigsbefattningen. I all annan tjänstgöring ska bostaden inte räknas som tjänsteställe, menar PERSS. Det medför att reservofficeren går miste om ersättning för bland annat resor och dubbelt boende.

–Avtalet bör gälla all tjänstgöring, oavsett var reservofficeren tjänstgör. Om det blir för dyrt för den enskilde att tjänstgöra, riskerar ju Försvarsmakten att stå utan personal, säger Magnus Konradsson, som hoppas hitta en förhandlingslösning med personalstaben.

– Det är viktigt att få ordning på detta. Försvarsmakten måste kunna lösa sin uppgift, och för det behövs personalen, säger han.

Jenny Harlin

Förbundet Reservofficerarna söker
en kanslichef/ombudsman

Förbundet Reservofficerarna är ett fackförbund och intresseorganisation för Sveriges reservofficerare. Förbundet har cirka 2300 medlemmar och är anslutet till Saco.

Vi söker nu en förhandlande kanslichef till förbundskansliet i centrala Stockholm.

Som kanslichef arbetar du med information och påverkansarbete, med förhandlingar och rådgivning. Du företräder vårt förbund i  olika sammanhang som berör reservofficerare, bland annat vid centrala arbetsgivarkontakter. Du företräder förstås våra medlemmar i olika anställningsfrågor. Fokus i arbetet är att se till att kollektivavtalet efterlevs och tillsammans med vår chefsförhandlare hantera de frågor som kräver åtgärder.

En huvuduppgift är att arbeta med information i förbundets tidning och sociala medier.

Kanslichefen fungerar som Förbundsstyrelsens sekreterare och är administrativt ansvarig för verksamheten.

Du kommer att delta i och driva Förbundets arbete med personalförsörjnings-, utbildnings- och rekryteringsfrågor, vilket syftar till att Försvarsmakten får ett långsiktigt hållbart system för att rekrytera, utbilda och behålla reservofficerare.

Arbetet som kanslichef/ombudsman är mycket självständigt, utvecklande och varierande.

Vi söker dig som har ett försvarspolitiskt engagemang och har god förmåga att driva frågor och förhandla. Du har kunskap om villkoren på svensk arbetsmarknad. Du har god social förmåga och är bra på att bygga nätverk.

Erfarenhet som kommunikatör/redaktör är meriterande, liksom kännedom om Försvarsmakten.

Lön: Individuell lön enligt kollektivavtal (IDEA).

Arbetstid: Heltid, men kan diskuteras. Arbetstid kan vara även kvällar och helger.

Tillträde: 1 september.

Sista ansökningsdag: 31 juli 2016.

Arbetsort: Gamla Stan, Stockholm.

Kontakta ordförande Magnus Konradsson via mejl eller telefon 070-5521678. Skicka din ansökan till kansli@reservofficerarna.se.

Förbundsordförande Magnus Konradsson har ordet

Vi har ett gemensamt ansvar att få försvaret att fungera

Det händer mycket nu. Mycket i omvärlden, som inte alls är betryggande. Och mycket i Försvarsmakten, där utvecklingen på vissa håll känns bättre än förut. Utmaningar saknas inte, resurserna är begränsade. Men attityden är en annan, mer lösningsorienterad. Mer fokuserad på att lösa uppgiften, på att få effekt och förmåga. Där kommer vi reservofficerare in.

Under alltför många år har reservofficerare varit en närmast bortglömd grupp i Försvarsmakten. Så är det inte längre. Förbanden skriker efter reservofficerare med rätt kompetens. Pengar öronmärks till utbildning och till löner. Konkreta beslut fattas för att krigsplacera, kompetensutveckla, nyutbilda. Man går från ord till handling. Det är efterlängtat, och det är bra.

Försvarsmakten ska leverera det politiken har beställt. Så är reglerna i en fungerande demokrati, och i det här fallet har riksdagen beslutat om en inriktningsproposition som tydligt kräver ökad krigsduglighet och samövad personal. Pengar avdelas för övningar, organisationen fastställs och planer skissas upp. Gott så.

Men utan personal är det svårt att genomföra beställda övningar. På yrkesofficerssidan väntas brist när stora kullar går i pension om något år. I reservofficersgruppen (vad ÖB kallar grundbulten för krigsorganisationen) är bristen på personal med rätt kompetens närmast akut. Utan personal finns risk att övningsverksamheten inte kan genomföras enligt plan, vilket i sin tur försvårar genomförandet av inriktningspropositionen.

Våra tvister med Försvarsmakten handlar om rättvisa och om att göra det möjligt för reservofficerare att tjänstgöra. Vi vill att reservofficerare ska ha lika villkor som yrkeskollegorna, varken sämre eller bättre. Vi vill att lönesättningen för reservofficerare ska fungera. Och vi vill att reservofficerare ska få samma ersättning som yrkeskollegor vid utlandstjänst. Tyvärr är det inte så ännu. Om kvinnliga officerare hade särbehandlats på samma sätt som reservofficerare hade varningsklockorna dånat. Inte konstigt då om reservofficerare tackar nej till tjänstgöring – och det gynnar inte försvarsförmågan. Försvarsmaktens behov av reservofficerare överstiger vida tillgången. I ett sådant läge borde man söka alla möjliga sätt för att behålla sin personal. Det inkluderar att hitta en förhandlingslösning på tvister, eller åtminstone försöka. Jag har sagt det förut, och säger det igen: Förbundets hand är utsträckt – jag hoppas att Försvarsmaktens förhandlingschef tar den.

Vi har alla och envar ansvar att se till att Försvarsmakten fungerar – inte bara ÖB eller statsrådet. I en orolig tid bör vi hjälpas åt att hitta möjligheter, inte bygga hinder. Även om problem ännu finns kvar, är Försvarsmakten nu på rätt väg när det gäller reservofficerare. Tecken finns på att ännu fler kloka beslut kommer att fattas, med verksamhetens bästa för ögonen. Låt oss riva de sista hindren. Tillsammans.

Förbundsordförande Magnus Konradsson

Erbjudande till dig som medlem hos Reservofficerarna

Ditt medlemskap hos oss kan göra stor skillnad för din privatekonomi

Med stor sannolikhet har du en stor del av dina bankaffärer i en och samma bank, vilket naturligtvis är bekvämt och ger dig vissa rabatter. Men har du tänkt på att du kan spara en hel del pengar på att då och då se över din ekonomi? Som medlem i Reservofficerarna har du en hel del exklusiva förmåner hos Danske Bank. Bland annat erbjuds du en extra ränterabatt.

Läs mer om ditt erbjudande här: danskebank.se/reservofficerarna

 

Nytt amorteringskrav – hur påverkar det dig?

Kravet på amortering av bolån har diskuterats länge, men nu är beslutet taget. Från den 1 juni blev det obligatoriskt att amortera nya bolån. Därför är det en bra idé att se över din egen belåning.

Varför införs amorteringskravet?
En sprickande bostadsbubbla kan få allvarliga konsekvenser för svensk ekonomi och därför införs nu denna lag. I korthet innebär den att nya bolån måste amorteras med minst 2 % per år, ner till 70 % av bostadens värde. När lånet är mellan 50 och 70 % av bostadens värde blir amorteringskravet minst 1 % per år.

Varför är det så viktigt att amortera?
Syftet med detta tak är att skapa en stabilitet för dig över tid. Genom att sänka belåningsgraden och dina räntekostnader kan du känna dig tryggare vid bland annat arbetslöshet, sjukdom och övergång från arbete till pension.

Du som vill se över dina bolån
Danske Bank har riktigt konkurrenskraftiga priser och för dig som medlem i Reservofficerarna gäller en ränta från låga 1, 29%. Du har dessutom fler medlemsförmåner att ta del av. Läs mer om dem och ditt bolåneerbjudande på www.danskebank.se/reservofficerarna

Läs mer om amorteringskraven här: danskebank.se/amorteringskrav

Sjöofficerssällskapet
söker ny mässdirektör

Sjöofficerssällskapet söker ny Mässdirektör
Sjöofficerssällskapets nuvarande Mässdirektör Henrik Bergman har efter sex år i befattningen bestämt sig för att sluta.Är du vår nya MässD? En person som är van vid administrativt arbete, serviceinriktad, social, idérik och positiv till utmaningar, sök då denna tjänst.
Du kommer att vara ”spindeln i nätet” mellan medlemmar och direktion. Du handhar administration, medlemsansökningar, verksamhetsplanering inklusive genomförande, utarbetning av budget samt rapportering och föredragande till direktionen.
Tjänsterum på Drottning Victorias Örlogshem, Teatergatan 3 i Stockholm.
Tjänsten är en halvtidstjänst med lön enligt överenskommelse.

 
Låter detta intressant skicka då in ansökan till henrik.bergman@soss.se senast den 31 maj 2016.

Nu ska du få rätt ersättning:
bostaden är tjänsteställe

En reservofficer har bostaden som tjänsteställe – oavsett om han eller hon tjänstgör i sin krigsbefattning eller ej.  Det har nu Skatteverket slagit fast.

– Rätt och riktigt och precis vad Förbundet Reservofficerarna har hävdat hela tiden, säger Jonas Wiberg, förbundets förhandlingschef.

Var en reservofficer anses ha sitt tjänsteställe påverkar ersättningen man har rätt till. Det handlar om resor till och från förrättningsorten, boendekostnader och traktamenten. Tidigare menade Försvarsmakten att reservofficeren har tjänsteställe i hemmet (och rätt till ovanstående villkor) enbart när han eller hon tjänstgör i sin krigsbefattning. Men nu har alltså Skatteverket tydligt redovisat vad Inkomstskattelagen anger: Reservofficeren har tjänsteställe i bostaden oavsett befattning i Försvarsmakten. Försvarsmakten har meddelat sina HR-avdelningar om Skatteverkets utlåtande.

Läs hela Skatteverkets utlåtande här:SKV_om_RO.
Jenny Harlin

Kansliet stängt till den 20 april

Under perioden 4-20 april är kansliet stängt.

Vid akuta, fackliga problem, vänligen kontakta förhandlingschef Jonas Wiberg.

 

ÖB om omvärldsläget:
Det är väldigt mycket på riktigt nu

Försvarsmakten ska leverera mer, bli bättre. Och stolt sträcka på sig. I ett försämrat omvärldsläge finns bara en väg för general Micael Bydén: Framåt.

– Reservofficerarna är en grundbult i krigsorganisationen, säger överbefälhavaren.

Vilken är din personliga erfarenhet av reservofficerare?

– Redan från start har jag en väldigt positiv bild av reservofficerare och vad de betyder. Det tidigaste jag kommer ihåg är från tiden som blivande officer, då körde vi krigsförbandsövning varje sommar, både som värnpliktig och kadett. Då hade vi reservofficerare där: Unga studenter som hade gjort värnplikten som jag själv, som kunde de system vi höll på med. De var riktigt, riktigt duktiga och intresserade. Mitt hemmaförband var KA5, men av reservofficerarna fick mig att söka till
Flygvapnet.

På vilket sätt?

– Jag ville flyga helikopter i Marinen. Men den här reservofficeren sökte som ingenjör i Flygvapnet, och jag tyckte att det verkade spännande. Han hade dubbla ansökningspapper med sig och såg till att jag sökte. Annars hade jag nog varit kvar i amifibiestyrkorna, och det hade ju också varit trevligt.

Det finns ett stort delta mellan Försvarsmaktens behov och tillgång på krigsplaceringsbara reservofficerare. Vad ska Försvarsmakten göra åt det?

– Det som vi håller på med. Vi har trevat under ett antal år – inte bara i reservofficersfrågan – och inte rikt-igt haft en tydlig målbild. Men det har vi nu. Det har tagits fram en ny utbildning för reservofficerare och vi har definierat hur många reserv-officerare vi ska ha. Det är oerhört viktigt att vi fortsätter den resan, att vi inte tappar tempo och sneglar bakåt. Det är bättre att börja kon-kret och med få, än att inte börja alls. Vi kommer att ta tydliga kliv framöver. Hur snabbt vi ska möta målet är också en fråga om resurser och omvärldsläge. Låt oss börja nu, och efterhand fylla på, på ett bra sätt och med rätt kvalitet.

För att ta fram de här individerna måste man ju veta vad de ska göra. Vad tycker du att reservofficerare ska göra i Försvarsmakten?

– De ska bestrida de befattningar som nu är identifierade, främst på den taktiska nivån. De är en grundbult för vår krigsorganisation. Men vi har redan nu identifierat att reservofficerare i någon nivå kommer att behövas i dagligdags produktion, i en rad olika befattningar. Eftersom du är utbildad och kan bestrida en krigsbefattning, så kan du också gå in och stödja i produktionen. Och det kommer att behövas om vi ska lyckas med uppdraget. Vi har till och med avsatt ekonomisk ram i vår budget för detta, 50 miljoner om året över tre år. Omfattningen av denna satsning kommer klarläggas när den årliga verksamheten sedan detaljplaneras vid våra förband.

Kommer reservofficerare att ha någon roll i depåförbanden?

– Nej, inte i dagsläget.

Går det tillräckligt snabbt att nå målet om drygt 2400 reservofficerare?

– Det beror på vem du frågar.

Jag frågar dig.

– Det går i den takt som vi har möjligheter och förutsättningar att klara.Drömscenariot vore att jag hade rätt kompetens på varenda befattnings-rad när vi kliver in i den nya organ-isationen den första januari 2016. Men vi är inte där. Vi måste verkligen fylla alla utbildningsplatser, och när personerna är utbildade måste vi lägga mer kraft på att behålla dem i någon form, K eller T. Då fyller vi vakanserna i den takt som vi har möjlighet till idag. Sedan beror det på vad vi ställs inför: Om vi får ett ytterligare försämrat omvärldsläge har vi en ny situation, och då måste vi kanske se till att omfördela och prioritera om. Men just nu har vi ett väldigt tydligt inriktningsbeslut som ska följas över fem år.

I Försvarsmaktens organisation delas behovet av reservofficerare upp i cirka 65 procent specialist-
officerare (SO/T), och resten officerare (OFF/T). Hur ser du på det?

–  Det ska väl spegla fördelningen inom vår kontinuerligt anställda Försvarsmakt. Jag har ingen personlig uppfattning i frågan. Det här är ett utfall av beredningsarbete, en ansats. Det kanske finns skäl att förändra den, men i så fall ska det göras efter att vi har prövat och sett att det behövs justering. Just nu har jag ingen anledning att ifrågasätta fördelningen.

Hur ser du på nyutbildning för reservofficerare i fler stridskrafter än armén?

– Att armén går först är ett medvetet val, det är ju där behovet är störst.I framtiden kommer det att behövas nyutbildning och nyrekrytering i alla stridskrafterna.

Hur ska Försvarsmakten få frivillig personal att stanna kvar i konkurrensen med privat näringsliv och övrig sektor?

–  Genom att ha ett innehåll som känns relevant i utbildnings- och övningsverksamheten. Vi ställer höga krav på de som kommer in och ger dem bra utbildning. Det innebär ju att de blir ännu bättre, attraktiva på annat håll också. Vi konkurrerar ju med de som har till exempel lön som konkurrensmedel på ett annat sätt än vad vi har, därför måste övningsverksamheten vara riktigt bra. För det finns en sak som är absolut viktigast nu, och det är vi blir bättre. Vi ska leverera mer militär förmåga, och då gäller det att få in rätt personal, motivera dem med god utbildning och träningsinnehåll och framför bra övningar. Gör vi det , då har vi ett bra utgångsläge.

Det finns ju även hinder för tjänstgöring för reservofficerare. Hur kan Försvarsmakten få de civila arbetsgivarna att se fördelarna med att ha reservofficerare anställda?

–  Vi har ett antal större företag som har tagit i hand med oss och sagt att ”det här förstår vi.” Vi måste fortsätta
att vara aktiva som arbetsgivare och hitta vägarna fram tillsammans med andra. Försvarsmakten klarar inte sitt uppdrag utan stöd från andra myndigheter och övriga samhället. Det handlar också om regelverk och politiska beslut som måste till, och den dialogen är igång för fullt. Jag kommer att göra vad jag kan där, för att jag vet hur viktiga såväl frivilliga, T-soldater och reservofficerare kommer att vara framöver.

Finns det något samarbete ur totalförsvarsperspektiv vad gäller reservofficerare?

– Försvarsmakten ska klara av de uppgifter vi har idag i ett nationellt perspektiv, det gäller även totalförsvarsdelen. Det gör att vi kanske kommer att hitta helt andra former för samarbete, vi kanske kommer att hitta befattningar där det behövs mer militär kompetens än det har varit tidigare, gemensamma befattningar, vad vet jag? Den resan ska vi starta nu. Det absolut tydligaste samarbetet som sker idag är att Försvarsmakten stödjer Polisen med helikoptrar vid polisiär operation. Jag är ganska säker på Det är möjligt att Polisen förr eller senare kommer att begära ytterligare stöd från Försvarsmakten enligt lagen om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning. Bevakning och skydd av särskilda platser, byggnader, infrastruktur och riksledning kan efter regeringsbeslut bli tror jag blir ett nästa steg och ytterligare exempel på nära samarbete.

Vilken fråga har jag inte ställt, men borde ha gjort?

– Hur jag har det på jobbet efter två och en halv månad (intervjun genomfördes i december, reds anm).

Berätta!

– Det är kanske de mest intensiva två och en halv månader jag haft. Jag börjar se konturerna av vad den här befattningen och ämbetet innehåller. Frågorna är mer omfattande och större jämfört med mycket annat, och det är otroligt kul, väldigt stimulerande och utmanande. Jag får otroligt mycket stöd från alla håll, jag är nästan överväldigad. Jag är otroligt glad, nöjd och stolt över att få vara med och göra det här.

Vad kan du göra för reservofficersfrågan?

– Jag förstår behovet av kollektivet reservofficerare och vill vara den goda företrädaren för reservofficerare, precis som jag vill vara det för alla med en roll i Försvarsmakten. Jag kan också bidra till god dialog och förståelse. Jag kommer att ha ett möte med Magnus Konradsson, ordförande för Förbundet Reservofficerarna. Jag kommer att vara lyhörd och försöka att förstå, för jag vet att det finns ett antal områden som är behäftade med utmaning och kanske till och med problemetikett. Där är jag beredd att lyssna. Jag är mån om att ha en öppen dialog, så att vi kan fokusera på framtid, kardinalkurs och huvuduppgift och att vi inte fastnar i det som har varit. Där ser jag min tydligaste roll.

Utan värnplikt är den vardagliga relationen till Försvarsmakten inte längre lika självklar eller omfattande för många människor. Hur tror du att man kan öka försvarsviljan i det civila samhället?

– Om vi tittar tillbaka ett år är ju försvaret mer prioriterat nu: vi är uppmärksammade och det gör ju också att debatten kring försvars- och säkerhetspolitiska frågor är ju mer aktiv än vad den någonsin varit. Vi blir mer synliga, men förmodligen måste vi vara mer aktiva i alla våra åtgärder. Vi som jobbar i Försvarsmakten måste prata om vår verksamhet i olika sammanhang och göra det på ett sätt så att vi når fram. Vi ska sträcka på oss och vara stolta över det vi gör. Men det handlar också mycket om omvärldsförändringen: alla måste förstå att den är på riktigt nu.

Det kan vara en ganska skrämmande tanke att ta in för många. Är det verkligen på riktigt?

– Det är bara att följa media för att förstå att det: Vi ser närområdet med Ryssland, vi ser Irak och Syrien, vi ser vad som händer i Afrika, Afghanistan och de flyktingströmmar som följer av konflikterna. Flyktingarna i sig är inget hot, men företeelserna påverkar alla samhällen i Europa. Hela situationen är allvarlig. Den som inte förstår det, lever i en värld som jag inte vet vilken det är. Jo, det är på riktigt – väldigt mycket på riktigt.

Jenny Harlin