Sjöofficerssällskapet
söker ny mässdirektör

Sjöofficerssällskapet söker ny Mässdirektör
Sjöofficerssällskapets nuvarande Mässdirektör Henrik Bergman har efter sex år i befattningen bestämt sig för att sluta.Är du vår nya MässD? En person som är van vid administrativt arbete, serviceinriktad, social, idérik och positiv till utmaningar, sök då denna tjänst.
Du kommer att vara ”spindeln i nätet” mellan medlemmar och direktion. Du handhar administration, medlemsansökningar, verksamhetsplanering inklusive genomförande, utarbetning av budget samt rapportering och föredragande till direktionen.
Tjänsterum på Drottning Victorias Örlogshem, Teatergatan 3 i Stockholm.
Tjänsten är en halvtidstjänst med lön enligt överenskommelse.

 
Låter detta intressant skicka då in ansökan till henrik.bergman@soss.se senast den 31 maj 2016.

Nu ska du få rätt ersättning:
bostaden är tjänsteställe

En reservofficer har bostaden som tjänsteställe – oavsett om han eller hon tjänstgör i sin krigsbefattning eller ej.  Det har nu Skatteverket slagit fast.

– Rätt och riktigt och precis vad Förbundet Reservofficerarna har hävdat hela tiden, säger Jonas Wiberg, förbundets förhandlingschef.

Var en reservofficer anses ha sitt tjänsteställe påverkar ersättningen man har rätt till. Det handlar om resor till och från förrättningsorten, boendekostnader och traktamenten. Tidigare menade Försvarsmakten att reservofficeren har tjänsteställe i hemmet (och rätt till ovanstående villkor) enbart när han eller hon tjänstgör i sin krigsbefattning. Men nu har alltså Skatteverket tydligt redovisat vad Inkomstskattelagen anger: Reservofficeren har tjänsteställe i bostaden oavsett befattning i Försvarsmakten. Försvarsmakten har meddelat sina HR-avdelningar om Skatteverkets utlåtande.

Läs hela Skatteverkets utlåtande här:SKV_om_RO.
Jenny Harlin

Kansliet stängt till den 20 april

Under perioden 4-20 april är kansliet stängt.

Vid akuta, fackliga problem, vänligen kontakta förhandlingschef Jonas Wiberg.

 

ÖB om omvärldsläget:
Det är väldigt mycket på riktigt nu

Försvarsmakten ska leverera mer, bli bättre. Och stolt sträcka på sig. I ett försämrat omvärldsläge finns bara en väg för general Micael Bydén: Framåt.

– Reservofficerarna är en grundbult i krigsorganisationen, säger överbefälhavaren.

Vilken är din personliga erfarenhet av reservofficerare?

– Redan från start har jag en väldigt positiv bild av reservofficerare och vad de betyder. Det tidigaste jag kommer ihåg är från tiden som blivande officer, då körde vi krigsförbandsövning varje sommar, både som värnpliktig och kadett. Då hade vi reservofficerare där: Unga studenter som hade gjort värnplikten som jag själv, som kunde de system vi höll på med. De var riktigt, riktigt duktiga och intresserade. Mitt hemmaförband var KA5, men av reservofficerarna fick mig att söka till
Flygvapnet.

På vilket sätt?

– Jag ville flyga helikopter i Marinen. Men den här reservofficeren sökte som ingenjör i Flygvapnet, och jag tyckte att det verkade spännande. Han hade dubbla ansökningspapper med sig och såg till att jag sökte. Annars hade jag nog varit kvar i amifibiestyrkorna, och det hade ju också varit trevligt.

Det finns ett stort delta mellan Försvarsmaktens behov och tillgång på krigsplaceringsbara reservofficerare. Vad ska Försvarsmakten göra åt det?

– Det som vi håller på med. Vi har trevat under ett antal år – inte bara i reservofficersfrågan – och inte rikt-igt haft en tydlig målbild. Men det har vi nu. Det har tagits fram en ny utbildning för reservofficerare och vi har definierat hur många reserv-officerare vi ska ha. Det är oerhört viktigt att vi fortsätter den resan, att vi inte tappar tempo och sneglar bakåt. Det är bättre att börja kon-kret och med få, än att inte börja alls. Vi kommer att ta tydliga kliv framöver. Hur snabbt vi ska möta målet är också en fråga om resurser och omvärldsläge. Låt oss börja nu, och efterhand fylla på, på ett bra sätt och med rätt kvalitet.

För att ta fram de här individerna måste man ju veta vad de ska göra. Vad tycker du att reservofficerare ska göra i Försvarsmakten?

– De ska bestrida de befattningar som nu är identifierade, främst på den taktiska nivån. De är en grundbult för vår krigsorganisation. Men vi har redan nu identifierat att reservofficerare i någon nivå kommer att behövas i dagligdags produktion, i en rad olika befattningar. Eftersom du är utbildad och kan bestrida en krigsbefattning, så kan du också gå in och stödja i produktionen. Och det kommer att behövas om vi ska lyckas med uppdraget. Vi har till och med avsatt ekonomisk ram i vår budget för detta, 50 miljoner om året över tre år. Omfattningen av denna satsning kommer klarläggas när den årliga verksamheten sedan detaljplaneras vid våra förband.

Kommer reservofficerare att ha någon roll i depåförbanden?

– Nej, inte i dagsläget.

Går det tillräckligt snabbt att nå målet om drygt 2400 reservofficerare?

– Det beror på vem du frågar.

Jag frågar dig.

– Det går i den takt som vi har möjligheter och förutsättningar att klara.Drömscenariot vore att jag hade rätt kompetens på varenda befattnings-rad när vi kliver in i den nya organ-isationen den första januari 2016. Men vi är inte där. Vi måste verkligen fylla alla utbildningsplatser, och när personerna är utbildade måste vi lägga mer kraft på att behålla dem i någon form, K eller T. Då fyller vi vakanserna i den takt som vi har möjlighet till idag. Sedan beror det på vad vi ställs inför: Om vi får ett ytterligare försämrat omvärldsläge har vi en ny situation, och då måste vi kanske se till att omfördela och prioritera om. Men just nu har vi ett väldigt tydligt inriktningsbeslut som ska följas över fem år.

I Försvarsmaktens organisation delas behovet av reservofficerare upp i cirka 65 procent specialist-
officerare (SO/T), och resten officerare (OFF/T). Hur ser du på det?

–  Det ska väl spegla fördelningen inom vår kontinuerligt anställda Försvarsmakt. Jag har ingen personlig uppfattning i frågan. Det här är ett utfall av beredningsarbete, en ansats. Det kanske finns skäl att förändra den, men i så fall ska det göras efter att vi har prövat och sett att det behövs justering. Just nu har jag ingen anledning att ifrågasätta fördelningen.

Hur ser du på nyutbildning för reservofficerare i fler stridskrafter än armén?

– Att armén går först är ett medvetet val, det är ju där behovet är störst.I framtiden kommer det att behövas nyutbildning och nyrekrytering i alla stridskrafterna.

Hur ska Försvarsmakten få frivillig personal att stanna kvar i konkurrensen med privat näringsliv och övrig sektor?

–  Genom att ha ett innehåll som känns relevant i utbildnings- och övningsverksamheten. Vi ställer höga krav på de som kommer in och ger dem bra utbildning. Det innebär ju att de blir ännu bättre, attraktiva på annat håll också. Vi konkurrerar ju med de som har till exempel lön som konkurrensmedel på ett annat sätt än vad vi har, därför måste övningsverksamheten vara riktigt bra. För det finns en sak som är absolut viktigast nu, och det är vi blir bättre. Vi ska leverera mer militär förmåga, och då gäller det att få in rätt personal, motivera dem med god utbildning och träningsinnehåll och framför bra övningar. Gör vi det , då har vi ett bra utgångsläge.

Det finns ju även hinder för tjänstgöring för reservofficerare. Hur kan Försvarsmakten få de civila arbetsgivarna att se fördelarna med att ha reservofficerare anställda?

–  Vi har ett antal större företag som har tagit i hand med oss och sagt att ”det här förstår vi.” Vi måste fortsätta
att vara aktiva som arbetsgivare och hitta vägarna fram tillsammans med andra. Försvarsmakten klarar inte sitt uppdrag utan stöd från andra myndigheter och övriga samhället. Det handlar också om regelverk och politiska beslut som måste till, och den dialogen är igång för fullt. Jag kommer att göra vad jag kan där, för att jag vet hur viktiga såväl frivilliga, T-soldater och reservofficerare kommer att vara framöver.

Finns det något samarbete ur totalförsvarsperspektiv vad gäller reservofficerare?

– Försvarsmakten ska klara av de uppgifter vi har idag i ett nationellt perspektiv, det gäller även totalförsvarsdelen. Det gör att vi kanske kommer att hitta helt andra former för samarbete, vi kanske kommer att hitta befattningar där det behövs mer militär kompetens än det har varit tidigare, gemensamma befattningar, vad vet jag? Den resan ska vi starta nu. Det absolut tydligaste samarbetet som sker idag är att Försvarsmakten stödjer Polisen med helikoptrar vid polisiär operation. Jag är ganska säker på Det är möjligt att Polisen förr eller senare kommer att begära ytterligare stöd från Försvarsmakten enligt lagen om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning. Bevakning och skydd av särskilda platser, byggnader, infrastruktur och riksledning kan efter regeringsbeslut bli tror jag blir ett nästa steg och ytterligare exempel på nära samarbete.

Vilken fråga har jag inte ställt, men borde ha gjort?

– Hur jag har det på jobbet efter två och en halv månad (intervjun genomfördes i december, reds anm).

Berätta!

– Det är kanske de mest intensiva två och en halv månader jag haft. Jag börjar se konturerna av vad den här befattningen och ämbetet innehåller. Frågorna är mer omfattande och större jämfört med mycket annat, och det är otroligt kul, väldigt stimulerande och utmanande. Jag får otroligt mycket stöd från alla håll, jag är nästan överväldigad. Jag är otroligt glad, nöjd och stolt över att få vara med och göra det här.

Vad kan du göra för reservofficersfrågan?

– Jag förstår behovet av kollektivet reservofficerare och vill vara den goda företrädaren för reservofficerare, precis som jag vill vara det för alla med en roll i Försvarsmakten. Jag kan också bidra till god dialog och förståelse. Jag kommer att ha ett möte med Magnus Konradsson, ordförande för Förbundet Reservofficerarna. Jag kommer att vara lyhörd och försöka att förstå, för jag vet att det finns ett antal områden som är behäftade med utmaning och kanske till och med problemetikett. Där är jag beredd att lyssna. Jag är mån om att ha en öppen dialog, så att vi kan fokusera på framtid, kardinalkurs och huvuduppgift och att vi inte fastnar i det som har varit. Där ser jag min tydligaste roll.

Utan värnplikt är den vardagliga relationen till Försvarsmakten inte längre lika självklar eller omfattande för många människor. Hur tror du att man kan öka försvarsviljan i det civila samhället?

– Om vi tittar tillbaka ett år är ju försvaret mer prioriterat nu: vi är uppmärksammade och det gör ju också att debatten kring försvars- och säkerhetspolitiska frågor är ju mer aktiv än vad den någonsin varit. Vi blir mer synliga, men förmodligen måste vi vara mer aktiva i alla våra åtgärder. Vi som jobbar i Försvarsmakten måste prata om vår verksamhet i olika sammanhang och göra det på ett sätt så att vi når fram. Vi ska sträcka på oss och vara stolta över det vi gör. Men det handlar också mycket om omvärldsförändringen: alla måste förstå att den är på riktigt nu.

Det kan vara en ganska skrämmande tanke att ta in för många. Är det verkligen på riktigt?

– Det är bara att följa media för att förstå att det: Vi ser närområdet med Ryssland, vi ser Irak och Syrien, vi ser vad som händer i Afrika, Afghanistan och de flyktingströmmar som följer av konflikterna. Flyktingarna i sig är inget hot, men företeelserna påverkar alla samhällen i Europa. Hela situationen är allvarlig. Den som inte förstår det, lever i en värld som jag inte vet vilken det är. Jo, det är på riktigt – väldigt mycket på riktigt.

Jenny Harlin

Högkompetenta reservare sökes
till 10.Psyopsförbandet

– Vi verkar främst i gråzonen mellan krig och fred. När fienden har klivit iland och det är öppen strid, då har vi misslyckats, säger Patrik Thomé om sitt psyopsförband.
Här bedrivs prioriterad verksamhet, och behovet av reservofficerare är stort.

Under Folk och Försvars rikskonferens i Sälen gav försvarsminister Peter Hultqvist flera gånger samma tydliga budskap: Låt er inte luras av desinformation och propaganda.
Både han och ÖB Micael Bydén fram­­höll vikten av ett psykologiskt för­svar. Krigföring på informations­arenan är något som pågår, och som påverkar i praktiken. Med andra ord: något att ta på allvar och prioritera.

Det svenska 10.Psyopsförbandet är ett ganska nytt förband direkt underställt chefen Insats. Här
i Enköping är övlt Patrik Thomé chef över ett förband med hög kompetens, stor andel reservofficerare – och stora rekryterings­behov.
– Hos oss kan du använda din kompetens till rikets för­­svar inte i första hand med vapen,
utan med din hjärna, säger Patrik Thomé.

Psykologisk krigföring handlar om att förändra motståndarens vilja och beteende, om att få andra att tänka på ditt sätt och därigenom fatta de beslut som du föredrar. Hur som helst får man inte verka, förstås. Personerna som ska påverkas att fatta rätt beslut ska tillhöra godkända målgrupper, och metoderna ska vara tillåtna.

Psykologisk försvar handlar således om att kunna identifiera och motverka påverkansoperationer av olika slag. För det krävs specialistkunskap, analys och ibland också prakt­isk möjlighet att tillverka material. Till vissa delar jobbar man som en civil mediabyrå, och har allt som behövs för att producera, även i fält. Fast här kan formgivaren dessutom köra lastbil och skjuta.

När andra förband övar, så är händelseförloppen spelade och fienden fiktiv. För psyopsförbandet är verksamheten där­emot skarp stora delar av tiden. I Afghanistan kunde det handla om att få lokala auktor­iteter verka för att få barn att sluta visa sig med vapen eller kasta sten på våra trupper. I Libyen om att släppa flyg­blad över Khadaffistyrda områden, för att få soldaterna att lämna sina skyddsställningar innan bombplanen flög in. I Sverige kan det handla om att hindra påverkansoperationer genom att identifiera avvikelser i informationsmiljön, analys­era och motverka propaganda. Av naturliga skäl är mycket av verksamheten sekretessbelagd.

– Striden i informationsmiljön pågår här och nu – och vi är en del av den. Vi sätter oss in i hur en motståndare tänker utifrån de mål som de an­tingen är öppna med eller borde ha. Sedan handlar analysen om vilka motståndaren borde vilja påverka, med vilken metod och i vilken kanal, säger Patrik Thomé.

Inga krig startar av sig själva. Vilja och beteenden är avgörande och kan påverkas långt innan det första skottet avlossas.
– Vi verkar främst i gråzonen mellan krig och fred. När fienden har klivit iland och det är öppen strid, då har vi misslyckats, säger Patrik Thomé.
10. Psyopsförbandet har gått från takt­isk inriktning i utlandsinsatser, till att alltmer lösa uppgifter på operativ, strategisk nivå med ett nat­ionellt perspektiv. I ett förband med krav på hög – och till stora delar civil – kompetens är det en utmaning att
hitta rätt personal, berättar tf stabschef, lt Andreas Wadström:
– Det är ju inte så många som är både professor i ryska och förvalt­are, till exempel. Vår personal behöver den militära kom­petensen för att få genomslag, och den civila kompetensen för trovärdigheten. Därför är reserv­officerare med rätt civil kunskap ovärderliga för oss.
Jenny Harlin
Den här artikel och många fler kan du läsa i nästa nummer av tidningen Reservofficeren, som snart kommer till medlemmarnas brevlådor

Försvarsmakten söker
fransktalande reservare

Stabstjänstkurs för reservofficerare
Försvarsmakten har medgivits möjligheten att kompetensutveckla 1-2 reservofficerare som stabsofficerare i Frankrike. Kursen omfattar tre veckor och bedrivs på franska. Utbildningen riktas till reservofficerare med grundläggande stabstjänstutbildning (GOP eller COPD).

Utbildningen bedrivs under högt tempo och omfattar analysmetoder, operativa exempel, beslutsförmåga och förmåga att delta i stabsarbete. Kursen bedrivs mellan 29 juli och 19 augusti i Frankrike, med början och slut i Paris.

Arbetsuppgifter
Försvarsmakten söker 1-2 stabsofficerare för genomförande av kurs CSORSEM med vilja och möjlighet att senare tjänstgöra i fransktalande stab i samband med Försvarsmaktens internationella insatser.

Kvalifikationer
Reservofficersanställning OF 3 (major).
Förmåga att prata och skriva franska flytande (nivå 3).
Genomgången stabstjänstutbildning i Sverige enligt metod GOP eller COPD.
Uppfyller Försvarsmaktens fysiska baskrav.

Meriterande kvalifikationer
Internationell stabstjänst i FN, EU, OSSE eller svensk internationell insats.
Deltagit i krigsförbandsövning som stabsmedlem i lägst bataljonsstab eller deltagit i minst två stabstjänstövningar CJSE/Viking.
Genomförd stabstjänstutbildning SU eller TSK vid Försvarshögskolan.
Reservofficersanställning OF 4 (överstelöjtnant).

Personliga egenskaper
Mycket god förmåga till samarbete och kulturell förståelse. Stor vikt kommer att läggas vid personliga egenskaper.

Upplysningar om utbildningen kan lämnas av
Susanne Norén, HKV LedS, 08-7887629 eller Claes Bergström, HKV ProdUtb, 08-7889761. Uppgifter om rekryteringsprocessen lämnas av Stefan Klawitter, 035-2662839.

Övrigt
Kursen är avsedd som kompetensutveckling för reservofficerare, vilka är beredda att under de närmaste åren tjänstgöra i en av Försvarsmaktens internationella insatser, främst som stabsofficer i franskspråkig stab. I det fall att inte tillräckligt sökande med lägst majors tjänstegrad kan sökande med kaptens tjänstegrad att övervägas.

Under kursen tjänstgör reservofficeren. Individuell lön enligt överenskommelse och utlandstraktamente under tjänstgöring i Frankrike. Under kursen gäller schablonarbetstid. Kursen ger en unik möjlighet till personlig utveckling och möjligheter till senare meriterande tjänstgöring.

Sista datum för ansökan
Välkommen med din ansökan senast 2015-05-01. Ansökan ska ske via FM ReachMe.

Din ansökan skall innehålla CV samt ett ansökningsbrev. I ansökningsbrevet vill vi att du motiverar varför du är lämpad för denna utbildning och beskriver dina möjligheter att tjänstgöra internationellt. Referenser till tidigare militära chefer ska framgå liksom referenser avseende franska språkkunskaper.

Förbundet har fått ny styrelse

Den 13 mars höll Förbundet Reservofficerarna årsstämma på Utö i Stockholms skärgård. Styrelsen omvaldes enhälligt. Den nya styrelsen består nu av ordförande Magnus Konradsson, vice ordförande Johan von Otter samt ledamöterna Jonas Wiberg, Pierre Dicksson, Jan Kvernby, Markus Widborg och Girion Blomdahl.

Jenny Harlin

13 procent utbytt mot rätt till pension

Saknar du de 13 procent i påslag som du fick på lönen förut? Det är konsekvensen av det nya pensionsavtalet som trädde i kraft vid årsskiftet. Tidigare omfattades inte reservofficerare, som själva fick hitta pensionssparande. Från och med den 1 januari 2016 omfattas även reservofficerare av det statliga pensionsavtalet, och Försvarsmakten ska numera göra pensionsavsättningar för all tjänstgöring du bidrar med i myndigheten.
Jenny Harlin

Ledig plats i Bryssel
för junior handläggare

LO, TCO och Saco söker en junior handläggare till det gemensamma kontoret i Bryssel, med start så snart som möjligt. Läs annonsen här:20160112 annons sakhandlaggare

God Jul önskar Förbundet reservofficerarna

Under perioden 23 december – 13 januari är kansliet stängt.
God Jul och Gott Nytt År tillönskas er alla!